Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vår utemiljö

Vi arbetar för att öka den biologiska mångfalden runt Biologiska institutionen och på Norra campus-området i Lund. Vi ser redan resultat i form av fler blommande växter.

Blommande växter i högt gräs. Foto.
Redan efter tre år har vi börjat se resultat. Foto: Honor C. Prentice.

För att främja biologisk mångfald rund Biologiska institutionen samarbetar vi med vår hyresvärd Akademiska Hus. Målet är att öka mångfalden av livsmiljöer på Norra campus-området genom långsiktiga och hållbara förändringar i skötseln av framförallt gräsytorna. Vi strävar efter att skapa gynnsamma förhållanden för insekter och deras larver samt att öka förekomsten av blommande växter för pollinatörer.

Sedan vi startade projektet 2019 har vi sett att antalet växter, som prästkrage och gulmåra, blommar i våra ”ängar”. Vi har också observerat flera arter av dagfjärilar, som till exempel puktörneblåvinge, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril.

En äng med gullvivor. Foto.
Slåtter och fagning gynnar gullvivor vid Ekologihuset. Foto: Honor C. Prentice.

Så här har vi gjort

Varje år

  • låter vi gräset växa upp utan klippning i stora delar av området.
  • slår vi dessa ”ängar” i augusti, med antingen häst eller lie.
  • tar vi bort höet direkt så att näring inte återförs till marken.
  • fagar (krattar) vi en av ”ängarna” på våren
Flera personer går runt med räfsor. Foto.
Vårfagningen minskar näringshalten i jorden och luftar vegetationen. Foto: Honor C. Prentice.

Punktinsatser

  • Vi placerar ut staplade stockar och grenar som faunadepåer.
  • Vi planterar sälgbuskar för att erbjuda tidig föda åt bin och andra insekter.
  • Vi har skapat bihotell som bo åt pollinatörer.
  • Vi håller en sandyta öppen där steklar och bin kan bygga sina bon.
  • Vi har satt upp holkar för starar och mindre fåglar.

Nyskapade ängar och deras skötsel

För att skapa en äng måste vi minska näringen i marken, det gör vi genom att bara slå gräset en gång om året och ta bort höet direkt. Det gynnar växter som trivs i näringsfattig mark.

Två hästar drar en slåttermaskin som en man sitter på. Foto.
Gamla traditioner är åter i bruk. Foto: Inger Henrekson Ekström.

Det är inte säkert att det passar att ha ”ängar” överallt. Vi kartlade vilka områden som är viktiga för rekreation, det vill säga vilka områden studenterna använder mycket. Skötseln av de områdena anpassar vi efter behov. Vissa klipps kontinuerligt under hela sommaren, men bara när det verkligen behövs. Andra slås vid slåttern i augusti innan studenterna har kommit tillbaka från sommarledigheten.

För att undvika klagomål om ”oordning” har vi avgränsat ”ängarna” med klippta remsor och satt upp skyltar som förklarar att högt gräs främjar biodiversitet.

Utanför Ekologihuset har vi en äng där vi ordnar slåtter med lie en gång om året. Alla på institutionen är välkomna att delta och prova på. På våren samlas vi även för att faga (kratta) tillsammans. Förutom att hjälpa den biologiska mångfalden är det här två bra tillfällen att ses, göra något ihop och få kunskap om traditionell skötsel av ängsmark.

Flera personer går med liar och räfsor på en äng sett uppifrån. Foto.
Vid den årliga slåttern slår och räfsar vi ängen tillsammans. Foto: Honor C. Prentice.

Vill du veta mer om det här projektet och hur det startades kan du besöka Akademiska Hus webbplats.