Insektsarbete

Riskbedömning

Det ska finnas en riskbedömning och en instruktion som ska antingen visar på hur du kan arbeta på ett hälsosamt sätt eller vilka åtgärder du behöver ta.

En riskbedömning ska undersöka om det finns något rapporterat om dessa insekter som till exempel allergirisker, andra smittorisker eller om de kan anses som ”lågrisk”-insekter. Visar riskbedömningen att det kan finnas risk för allergener eller smitta ska det tas fram ett tydligt hanteringsdokument för arbetet. Riskerna kan till exempel finnas i ett försök i en uppställning du ska utföra eller när du ska odla insekter. Hanteringsdokumentet ska visa vilka åtgärder du behöver göra för att kunna arbeta på ett hälsosamt sätt. Återkommande arbete kan ha samma hanteringsdokument.

Smitta- vektorsmitta eller insektsmitta bör undersökas närmare om du hanterar insekter du vet kan sprida smitta via bett.
Borrelios och granulocytär anaplasmos är exempel på vektorsmittor där fästing är vektorn (5,26). Även vanliga husflugor kan sprida mikroorganismer.

Insektsrum

Du ska bara arbeta med insekter i rum som är särskilt avsedda för detta. I de insektsrum vi hanterar allergena insekter ska det sitta en varningsskylt:

"OBS! Allergirisk. Arbete med insekter förekommer i detta rum. Använd särskilda skyddskläder och skor samt gärna filtermask och tättsittande skyddsglasögon. Särskild städutrustning finns i insektsrummen, avsedda enbart för dessa rum."

Råd för hantering av insekter

• Du som arbetar med insekter, bör arbeta på ett sådant sätt att du undviker att inandas eller exponeras för insektsallergener, det vill säga "insektspartiklar" (fjäll, hår, hudfragment och faeces). Olika föreskrifter för arbete med försöksdjur finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.
• Arbeta alltid med allergiframkallande insekter eller insektspreparat vid ventilerad arbetsplats som punktutsug, dragbänk eller dragskåp.
• Använd skyddskläder; rock och handskar, som endast används i odlings-/förvaringsrummet, det minskar spridningen av allergener till övriga lokaler. Lägg använda skyddsrockar i särskild, märkt tvättsäck i avvaktan på tvätt. Skyddsrockar ska tvättas ofta.
• Ha en klistermatta innanför dörren om inte särskilda skor används i rum där du jobbar med allergent material.
• Insekter som ska dissekeras på labb ska förflyttas dit i stängd behållare. För att undvika onödig allergen spridning ska du inte ha för många insekter i samma behållare.
• Vid dissektion ska du försöka hålla insekter som dammar på ett sådant sätt att minsta mängd insektsallergen (fjäll/damm/hår) sprids. Lägg ett fuktat papper som underlag, det fångar upp en del.
• Vid beteendeförsök inomhus bör du begränsa mängden allergen i luften genom att minska antalet insekter eller välja lämplig bur/behållare.
• Vid användandet av insekter som mat till andra djur ska du använda skyddsrock och handskar.
• Särskilda regler gäller för de som arbetar med levande steklar som har giftgaddar; getingar, bin, humlor.

Odling och förvaring

• Odling och förvaring av insekter bör ske i särskilt avsedda rum med god ventilation. Ventilationssystemet bör vara konstruerat så att frånluften från dessa rum inte kommer in i övriga lokaler som kontorsrum och andra laboratorier.
• Odlings-/förvaringsrum och burar ska vara konstruerade så att de kan rengöras ordentligt. Förvara inte för många insekter i samma bur/behållare och och tänk också på vilken typ av bur/behållare du använder, för att minska risken för allergenspridning.
• Lämpligt material i burar/behållare för flygande insekter, som fjärilar, är mjuka väggar av tunt tyg eller plast. Detta kan lätt bytas och även fjällspridning blir mindre när fjärilarna flyger omkring i den här typen av bur. Även små behållare där du förvarar insekterna enskilt fungerar bra. Om du använder plastlådor med lock för fjärilsodling bör dessa blötas ordentligt innan du tar av locket inför diskning, för att undvika att det yr ut massa fjärilsfjäll i rummet. Komplettera också med en sprayflaska med vatten att för att spraya över avfallskärl med ifall det yr mycket partiklar i luften, och lägg ett blött hushållspapper ovanpå avfallet. Diskbänk och vask ska finnas i de rum där insektsutrustning rengörs.
• Hanterar du hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare, syrsor) är deras fekalier starkt allergena, särskilt när de torkat. Även här bör du blöta botten på lådor före diskning för att undvika att det dammar i rummet.
• Använd skyddskläder och skyddshandskar samt gärna också filtermask och tättslutande ögonskydd vid hantering av avfall och vid rengöring av insektsburar/-lådor.
• Filtermasker ska vara av typen FFP2 (partikelfiltermask, alla FFP2 masker omfattas från 1 Jan 2025 av arbetsmiljöverkets nya krav på tillpassningstest) Var och en måste ha har en personlig mask och den ska var utprovad. Kontakta Elisabeth Gauger (kontaktuppgifter på Medarbetarwebben). 

Allergirisker vid inandning

Rekommendationerna ovan gäller insekter generellt, en del insekter sprider mindre mängd allergen än andra. Generellt ”dammar” insekter med hård kutikula (exempelvis vuxna skalbaggar) mindre än insekter med mjuk kutikula (som fjärilar eller sländor).

Kontakta företagshälsovården (Medarbetarwebben) för vidare råd och eventuell remiss till annan vårdgivare. Allergimottagning på sjukhus ska kunna utföra en test på person med misstänkt insektsallergi. Allergimottagningen ska ha tillgång till screeningpreparat innehållande fjärilsfjällsextrakt eller andra allergener, och ska kunna informera om olika symptom på allergi:

• Näsa som rinner eller kliar.
• Ögon som är röda, svullna, rinner eller kliar.
• Hud som kliar, spricker, ger blåsor eller rodnar.
• Lungor/hals som värker, ger biljud eller hostning

Redan utvecklad insektsallergi

Personer som arbetar med allergena insekter och som redan har utvecklat insektsallergi ska genomgå hälsoundersökning på företagshälsovården.

Måste personen ändå utföra arbetet rekommenderas följande åtgärder:

• Arbeta vid ventilerad arbetsplats. Dragbänk rekommenderas.
• Använda rock och handskar vid all hantering av insekter.
• Använda skyddsglasögon, helst med täta sidor.
• Överväg att ha huvudhätta för att minsak risken för att få till exempel fjärilsfjäll i håret.
• Använda tillpassad filtermaskmask med skyddsfaktor P2, det vill säga FFP2 partikelfiltermask, om du ska gå in i odlings-/förvaringsrum. Masken skall förvaras i sluten behållare när den inte används, för att undvika kontaminering och den ska vara personlig. Märk masken med ditt namn. Använd inte samma mask en längre tid utan byt ofta.
• Byte till andra arbetsuppgifter kan vara enda lösningen för personer med svår insektsallergi.

Några insekter som rapporterats ge upphov till sensibilisering via inhalation

• Silverborstsvansar (Zygentoma) – silverfiskar
• Hopprätvingar (Orthoptera) – syrsor och gräshoppor
• Dagsländor (Ephemeroptera) – dagsländor
• Kackerlackor (Blattodea) – kackerlackor
• Halvvingar (Hemiptera) – sköldlöss
• Tvåvingar (Diptera) – husflugor, spyflugor, bananflugor, fjädermyggor
• Fjärilar (Lepidoptera) – fjärilar, malar, kvarnmott
• Skalbaggar (Coleoptera) – kornvivlar, mjölbaggar, ängrar
• Nattsländor (Trichoptera) – nattsländor
• Steklar (Hymenoptera) – bin, humlor, getingar

Ytterligare läsning

Mer om insektsallergier finns på:

• Wikipedia
• 1177
• Asthma and Allergy Foundation of America (på engelska)

Mer om försöksdjur finns på:

• Medarbetarwebben
• Medicinska fakulteten
• Jordbruksverket

Skrivet av Carina Rasmussen & Erling Jirle, Biologiska institutionen, Lunds universitet, januari 2013. Granskat av Åsa Gustafson, LU Byggnad & Hans Wirje, företagshälsovården. Uppdaterat januari 2025.