Funktionell ekologi

In English

Inom Funktionell ekologi strävar vi efter att förstå och ta itu med de utmaningar som vår miljö och våra ekosystem står inför. Vi forskar om föroreningar orsakade av människan, akvatisk, evolutionär och mikrobiell ekologi, biogeokemi och markekologi. I vår forskning fördjupar vi oss i effekterna av föroreningar, dynamiken i akvatiska system, evolutionära processer som formar livet, den mikrobiella mångfaldens roll i ekosystemen och markorganismernas kritiska funktioner.

En bred fisk och en smal fisk. Foto. — Photo: Jörgen Wiklund.

Föroreningar orsakade av människan

Spridningen av mänskligt orsakade föroreningar i miljön har en stark inverkan på ekosystemens tillstånd genom att förändra både deras struktur och funktion. Vi studerar effekterna av ett brett spektrum av föroreningar, inklusive näringsämnen, metaller/tungmetaller, långlivade organiska föroreningar, mikro- och nanoplaster och läkemedel i vattenmiljöer och jordar. Forskningen undersöker transport och upptag, toleransutveckling och effekter på individ- och populationsnivå, specifika biologiska processer samt beteende och samverkan i födoväven.

Mer om föroreningar orsakade av människan i Lunds universitets forskningsportal

Akvatisk ekologi

Akvatisk ekologi är studiet av relationer mellan organismer, och mellan organismer och deras fysiska och kemiska miljöer, i sjöar, rinnande vatten, kust- och brackvatten samt i haven. Under detta samlingsnamn täcker vi ett brett spektrum av forskningsteman, inklusive de underliggande processerna och konsekvenserna av migration (till exempel säsongsmässig migration av fisk och vertikal migration av plankton), av kemisk kommunikation (till exempel växtplankton–zooplankton och fiskätare–bytesinteraktioner), av växtplanktonbiogeografi, algblomning och toxinproduktion, samt av anpassning, hybridisering och artbildning. Andra forskningsområden handlar om hur predation, beteende, skörd och förändring, fragmentering och förlust av livsmiljöer påverkar samspelet i den vattenbaserade födoväven. De frågor som ställs kan vara av grundläggande karaktär eller kopplade till ekosystemtjänster och förvaltningsalternativ.

Mer om akvatisk ekologi i Lunds universitets forskningsportal.

Röda, gula och gröna linjer i ett nätverk. Foto. — Foto: Micaela Mafla Endara.

Evolutionär ekologi

Alla arter på jorden har en evolutionär historia som sträcker sig tillbaka till livets begynnelse. Många evolutionära mekanismer är fortfarande verksamma och formar organismer på alla biologiska organisationsnivåer. Vi studerar ett brett spektrum av evolutionära frågor i en mängd olika organismer. Aktuella forskningsämnen inkluderar: evolutionen av flercellighet hos grönalger; drivkrafterna bakom toxiska blomningar av cyanobakterier; evolutionen av födosöksbeteende och nedbrytningsmekanismer hos svampar; evolutionen av migrationsbeteende och visuell prestanda hos fiskar; miljöpåverkan på samtida evolution hos guppyer i Trinidadian; och evolutionen av kooperativ fortplantning hos ryggradsdjur.

Mer om evolutionär ekologi i Lunds universitets forskningsportal

Mikrobiell ekologi och biogeokemi

Den mikrobiella världen utgör den största reservoaren av biologisk mångfald som också är grundläggande för att upprätthålla viktiga ekosystemprocesser över hela bredden av jordens ekosystem. Dessa processer omfattar de globala kol- och näringscyklerna och upprätthållandet av ekosystemens produktivitet. Fokus för detta forskningstema är att förstå mikroorganismernas ekologi, mångfald och funktioner i naturliga ekosystem och konstruerade system, både i fält och i laboratorium. De huvudsakliga temana omfattar mikrobiellt medierade elementära cykler i och mellan mark, vatten och luft samt kopplingarna mellan ekosystemfunktioner och mikrobiell struktur.

Mer om mikrobiell ekologi och biogeokemi i Lunds universitets forskningsportal

Två strutsar i naturen. Foto. — Foto: Charlie Cornwallis

Markekologi

Markorganismer spelar en viktig roll i alla landbaserade ekosystem. Vi studerar mångfalden av markorganismer, deras betydelse för ekosystemprocesser, deras samspel med växter och hur de påverkas av olika skötselmetoder. Denna kunskap utgör den grundläggande förståelsen för hur de produktivitetssystem som den mänskliga civilisationen bygger på fungerar, till exempel jord- och skogsbruk. Denna kunskap kan hjälpa oss att skydda den biologiska mångfalden i marken från effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. Specifika fokusområden är bland annat hur den fysiska strukturen i livsmiljön påverkar organismer och processer, samverkan mellan markfauna och mikroorganismer, symbiotiska förhållanden mellan svampar och växter samt samspelet mellan ovanjordiska och underjordiska organismer i marken.

Mer om markekologi i Lunds universitets forskningsportal

Mikrobiell biogeokemi (portal.research.lu.se)
Mikrobiologisk ekologi (portal.research.lu.se)