Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläggning. Om temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen på 20 grader påverkas de långhalsade fåglarnas reproduktionsförmåga märkbart. Forskarna kunde, genom 20 års studier på 1 300 strutsar i Sydafrika, slå fast att honorna lade upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Och i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, har forskarna dykt ännu djupare i strutsens genetik.
– Vi upptäckte att gener som ökar värmetoleransen också minskar kyltoleransen och vice versa. Så även om strutsen kan utvecklas för att klara en varmare miljö kommer det att kosta dess förmåga att hantera kallare perioder, säger Mads Schou, forskare vid Lunds universitet som skrivit artikeln tillsammans med bland andra kollegan Charlie Cornwallis.
Beteendemässig respons
För klimatförändringarna kommer inte bara att leda till stigande medeltemperaturer. Enligt aktuella prognoser kommer temperaturerna även att fluktuera i högre utsträckning än i dag. Djurens förmåga att klara av både varma och kalla perioder blir helt avgörande för deras möjligheter att överleva.
– Tidigare forskning på ryggradsdjur har fokuserat på de fysiologiska och beteendemässiga svaren på stigande temperaturer. Kunskapen om djurens genetiska potential att anpassa sig till fluktuerande temperaturer är därför väldigt liten, säger Mads Schou.
Den genetiska sårbarheten
Evolutionär anpassning är full av avvägningar. En ökad kroppsstorlek hos en elefanthane ökar till exempel dess konkurrensförmåga men kräver samtidigt mer föda. Lundaforskarnas arbete visar att värme- och kyltolerans är sammanflätade i en sådan balans och om den är ett allmänt fenomen hos alla arter kommer djuren att bli mer sårbara för klimatfluktuationer än man tidigare trott.
– Vi blev till en början positivt överraskade när vi upptäckte att strutsen besitter det genetiska materialet som gör att den kan anpassa sig till både varmare och kallare temperaturer. Men det är antingen eller som gäller, säger Mads Schou.
Förutom Lunds universitet har University of Stellenbosch och Western Cape Department of Agriculture, Elsenburg deltagit i arbetet.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
